http://nexialisten.wordpress.com

Välkommen dit!

När man lyssnar till skoldebatten så sätts gärna ett likhetstecken mellan utbildning och kunskap, där formell utbildning tycks vara enda vägen till kunskap, men det är ju inte nödvändigtvis sant. Det finns många vägar till kunskap för att citera Cornelius Vanderbilt, industrialist: ”If I had learned education I would not have had time to learn anything else”. Vanderbilt som hoppade av skolan när han var 11 år är ett exempel, av många, på framgångrika dropouts i historien, andra är: John D. Rockefeller, Howard Hughes, Einstein m.fl och i vår egen tid: Bill Gates, Lawrence Ellison, Mark Zuckerberg, Steve Jobs m.fl

Skolan har varit och är i mångt och mycket konformistisk och det krävs mod och integritet att våga hoppa av och gå sin egen väg, istället blir man kvar och anpassar sig, går under eller lider.
Vi behöver utbildningar som också passar för dropouts och autodidakta.
Det är egentligen inte lärarnas fel att elever idag inte lär sig något i skolan, det är snarare så att skolan inte motsvara vare sig elevernas eller framtidens behov. Skolan idag är inte till för att individen skall få kunskap för sin egen skull utan att fylla industrins upplevda behov. Den reform som Jan Björklund genomförde under våren att yrkesutbildningar inte skulle vara högskoleförberedande är ett exempel på att anpassa utbildningen till industrin, men den blev misslyckad eftersom våra ungdomar genomskådade det som ett försök att begränsa deras frihet.
Industrins modeord för dagen är specialisering, man tittar på Kinas och Indiens utbildningssystem och upplever den som överlägsna det svenska, man vill minska anslagen till humanistiska utbildningar, men min egen syn är att våra svenska framgångar bygger den bredd som funnits i det svenska samhället och att vi har varit ett i jämförelse klasslöst. När jag talat med vänner som jobbar el. har jobbat med indier, japaner och kineser så är uppfattningen att de är väldigt duktig specialister men de saknar bredd och systemtänkande. Alla är väl överens om att vi behöver fler entreprenörer men det kräver bredd i utbildningen, enligt en forskningsrapport  professor Edward Lazear från Stanford Graduate School of Business är entreprenörer generalister (mer»). Sverige är ett litet land med en förhållandevis liten folkmängd ändå har vi lyckats att få fram stora industriföretag som Ericsson, Saab, Volvo, SKF, Alfa-Laval, AGA m.fl Inom mode och design varumärken som H&M, Ikea, Acne, Lars Wallin, m.fl Vi har många internationellt kända artister, musiker, promotors: ABBA, Robyn, MandoDio, Lykki Li, Hives, Hellakopters, Europe, MaxMartin…Skådespelare och regissörer som Stellan och Alexander Skarsgård. Malin Åkerman, Isabella Scurupco, Max von Sydow, Daniel Alfredsson, Ingmar Bergman, Lena Olin, Lasse Hallström, Ingrid Bergman, Greta Garbo och många många fler. Vi kan fortsätta att räkna upp fler inom områden som sport och konst, men jag tror ni kan fyll i själva. Allt detta håller på att förändras, vi tappar mark i förhållande till vår omvärld, så vad kan vi göra? Ja inte gå tillbaka till nån sort gammaldags diciplinskola, nä istället skall vi titta på hur vi kan göra skolan bättre genom t.ex ge eleverna lärare som har kunskaper och erfarenheter relaterade till verkligheten i samhället. Min slutsats blir vi måste utbilda fler generalister och ta vara på de vi har, vi bör också, med erfarenhet från vuxenutbildning, ge mer frihet till eleverna att själva att fördjupa sig inom områden som intresserar dem och då inte nödvändigtvis i grupp. Det är många duktiga ungdomar men alla kanske inte i skolan, de finns i utvecklingprojekt på nätet,bloggar m.m

Dabatten om licensierade lärare påminner mer om införande av skråväsen än om att förbättra utbildningen. De lärare som jag själv minns från min skoltid och som jag upplevde som bäst på att lära ut sin kunskap var oftast inte utbildade lärare men de hade en djup kunskap inom sitt ämne. Som ex. vill jag berätta om lärare i historia på gymnasiet: första terminen hade jag en lärare och lektor som var en produkt av lärarutbildningen och saknade totalt passion för ämnet. Det var lätt att få bra betyg bara man kunde sina årtal och det som boken lärde ut(vilket var bra för dem som bara ville ha ett bra betyg utan bestående insikt och kunskaper).
Andra terminen fick vi en lärare som som saknade lärarutbildning och ville trappa ner fr. forskningen och som var passionerad för ämnet, där var berättande och våra analyser av historiska skenden viktigare än årtal och läroboksrabblande, via honom lärde jag mig att analysera och dra slutsatser som jag fortfarande har användning för, mitt historieintresse har jag kvar tack vare honom.
Björklunds betygskola är förlegad, vi behöver en skola som kan ge kunskaper inte bara inför nästa tenta utan som är bestående. Forskning från USA visar att den kunskap vi skaffar inför en tenta finns inte kvar någon längre tid, vilket värde har då betygen för att visa att man lärt sig något?
Min mening är att vi skall ha betyg men de skall bara vara som vägledning till eleven om var han/hon står. Intag till fortbildningen på universitet och högskola skall göras via kunskaps- och lämplighetsprov, vilket innebär att även personer inte gått igen den traditionella skolan skall kunna komma in på en utbildning som är grundad på deras faktiska kunskap.

”I believe that school makes complete fools of our young men, because they see and hear nothing of ordinary life there” Petronius, Satyricon

Skolan och utbildningssystemet är en spegling av samhällets syn och värderingar, därför bör skolan också ha olika kompetenser inom sin verksamhet som speglar det. (läs: http://www.skolvarlden.se/bloggar/jane-a...llets-kompetens)

I debatten om lärarlegitimation så har det talats mycket om att lärare bör ha pedagogisk utbildning, men behövs det igentligen är inte kunskap och passion för sitt ämne viktigare? Inför valet 2006 talades det mycket om utbildade lärare läste pedagogik, men när man efter valet intervjuade unga blivande lärare visade sig att det inte hade särskilt mycket pedagogik på schemat.(se )
Efter valet 2010 så kom insikten om att lärare hade för dåliga matematik och teknikkunskaper, mitt svar på det blir att idag plockar vi bort många ingenjörer som arbetar som lärare, som har gedigna kunskaper inom dessa områden, eftersom de inte anses behöriga – de har ju inte läst pedagogik!
Är själv ingenjör och har tre barn som alla gått igen skolsystemet och har sett hur undermåliga många matematik- och naturlärare är. Det har haft svårt att hänga med när eleven varit kreativ med att lösa ett problem: Nä – då har de inte löst det på de sätt de själva har lärt sig.
Det är kreativitet vi behöver i skolan.
”What does education often do?  It makes a straight-cut ditch of a free, meandering brook”  Henry David Thoreau am.filosof, poet(1817–1862)

Lärare vi behöver i skolan är människor med ämneskunskaper och passion för detsamma och samhället behöver insikten att kunskap kan komma i många skepnader. Hur skulle samhället sett ut utan dropouts och autodidakta som Leonardo da Vinci, Michael Faraday, Thomas Alva Edison, James Watt, James Hargreaves (spinnmaskinen)
”Intelligence appears to be the thing that enables a man to get along without education.  Education enables a man to get along without the use of his intelligence.” Albert Edward Wiggam Amerikansk biolog(1871 – 1957)

Några fler citat att reflektera över:
”We are students of words: we are shut up in schools, and colleges, and recitation-rooms, for ten or fifteen years, and come out at last with a bag of wind, a memory of words, and do not know a thing” Ralph Waldo Emerson

”Men are born ignorant, not stupid; they are made stupid by education”
Bertrand Russell (1872-1970) Eng. filosof, matematiker och författare.

”Thank goodness I was never sent to school; it would have rubbed off some of the originality”
Helen Beatrix Potter (1866–1943) Eng. författare m.m

”Whoso would be a man must be a nonconformist. He who would gather immortal palms must not be hindered by the name of goodness, but must explore if it be goodness. Nothing is at last sacred but the integrity of your own mind.” Ralph Waldo Emerson

”There is only one Education, and it has only one goal:  the freedom of the mind.  Anything that needs an adjective, be it civics education, or socialist education, or Christian education, or whatever-you-like education, is not education, and it has some different goal.  The very existence of modified ”educations” is testimony to the fact that their proponents cannot bring about what they want in a mind that is free.  An ”education” that cannot do its work in a free mind, and so must ”teach” by homily and precept in the service of these feelings and attitudes and beliefs rather than those, is pure and unmistakable tyranny.” Richard Mitchell, The Underground Grammarian, September 1982

Termen "Nexialism" skapades 1950 av A.E Van Vogt i Science Fiction romanen "The Voyage of the Space Beagle", där huvudpersonen är en nexialist som med sin övergripande kunskap inom många descipliner löser problem under resan där specialisterna misslyckats.

Nexialism är:

• Kunskapen att systematiskt foga ihop kunskap inom ett område med kunskaper inom andra områden. 
• tillämpad generalisering.
• Kommer från ordet Nexus – koppling - att koppla ihop separata fakta, tekniker och metoder till en helhet, dvs. att gå från det specifika till det generella.

Alexander Bard och Jan Söderqvist använder ordet Nexialist i boken Nätokraterna där Nexialisten ersätter företagaren i det nätokratiska samhället.

Nexialism har beröringspunkter med vetenskapen om system, System Science, som är ett interdesciplinärt område som studerar naturen hos komplexa system i naturen, samhället, och vetenskaperna.

Det finns också likheter med System Thinking som är processen för förståelsen hur enskilda saker och ting påverkar varandra inom en större helhet. 

Men Systems Thinking kan också definerats som en väg att lösa problem, genom att se problem som delar av ett övergripande system, genom att titta på det specifika problemet hittar du inte lösningen på problemet utan du måste se till helheten.

På svenska blir orden systemvetenskap och systemtänkande tvetydiga, då de används inom andra sammanhang.

Robert Heinlein använder i  boken "Egen rymddräkt finnes" ordet syntetist i samma betydelse som nexialist, men syntetist är också tvetydigt då syntetism är en stil inom konsten.

Generalist är ett ord som tidigare användes men som tyvärr fått dålig innebörd.